Samuel började redan år 1643 att, på grund av faderns sjukdom, upprätthålla kyrkoherdetjänsten i både Vislanda och Blädinge. Tydligen skötte han detta så bra att på församlingens inrådan domkapitlet försäkrade att han skulle bli faderns efterträdare. Dock dog Samuel före sin fader.

Samuel bodde i Faranäs i Blädinge. Efter Samuels död kom rykten i omlopp att han blivit förgjord av trolldom. Som anstiftare utpekas hans egen styvmor Margaretha Sporlina, som skulle ha intrigerat i hopp om att hennes son i ett tidigare äktenskap skulle bli den gamle Haralds efterträdare.

Saken drogs inför häradsrätten. Under det att denna process pågick dog den gamle Harald Almosius. Harald är den förste av ätten Wiesel.

Den Wieselska släkten har utretts av P. Nyberg år 1873. I förordet till sin släktkränika är följande nedskrivet: "Härmed utgifves under benämningen wieslelska släktregistret några anteckningar öfver wexjö stifts, ja kanske Sveriges största och onekligen en av vårt lands märkligaste prästsläkter, den wieselska, som räknat mer än 1760 kända medlemmar, af hvilka icke färre än omkring 200 varit skolmän eller prester.

Vi hafva ej velat försöka att öfver de gamle hädangångna prestmännen skrifva en historia - de hafva själfva genom allvar i lära och vandel samt välsignelserikt arbete skrifvit sin lefnads saga -, vi hafva endast antecknat några tilldragelser ur deras lif och hafva så veterligt ännu ingen medlem af denna släkt gjort sig saker till någon förseelse, den där kunnat kasta skugga öfver det gamla wieselska namnet. Orsaken härtill är gammal och består i den sanna fromheten, som redan för 150 år sedan lärde prästdöttrerna i wieslanda att på enfaldigt, från fäder och mödrar arfdt sätt bedja sin bön och sjunga sina psalmer. Denna fromhet har stämplat slägten och gått från föräldrar till barn, och ännu idag ljuder inom "wieslanda - döttrarnas" ättlingars ofta torftliga tjäll psalmsången lika klar, som den fordom ljöd i de gamle wieslanda - patriarkernas boning.

Minnet af dessa enkla sånger och af de fridfulla barndomshem, där de sjungos, följer ännu i dag barnen skyddade ut i världen.”

Författaren Pär Lagerkvist är ättling i femte generationen till Samuel.